..hockey och träning. Sweet glamour life! Eller något.

Jag vågar faktiskt kalla er störd, då ni faktiskt följer MIN blogg, och jag själv är en rätt störig person med sjuk humor. Ni som gillar den kan inte ha alla hemma liksom.

Hur som helst, är jag självklart densamma. Ni har väl inte glömt min ironiskt dryga sida som måste få utlopp för sina dumheter, som dessutom råkar skrivas ner i denna dammiga blogg?

Hur som helst. Jag hittade en klänning. Den är fin som i FINklänning. Jag köpte även två par pumps. Ett par svarta och ett par... bruna? Eller beige. Ni får avgöra sen! Jag har alltså helt gett upp hoppet om allt som tillhör mig och den jag är. Självfallet bara för den dag då bröllopet är. (Skinnjackan lämnas hemma, mina slitna jeans i garderoben, precis såsom mjukisbyxorna och pumaskorna inte heller får följa med..)

Annars då? Jo, en hel del. Men det orkar jag inte gå in på nu.
Har hamnat i The Sims träsket igen. Dock version ett utav spelet. Har som tidigare nämnt en mini pc, och den orkar inte med tvåan. Det gör mig både tårögd och förtvivlad. Dags att laga min stationära!

Jag tänkte börja dagens inlägg med att besvara alla bloglovin förfrågningar. Ni är rätt många som frågar efter "bloglovin byte" och jag kan göra det, OM ni lägger till mig först och sedan kommenterar att ni följer mig. Då lägger jag till er direkt :-)

Utöver det har min dag bestått utav bilkörning, packning, städning och tvättning. Och nu är det dags att resa sig igen, disken kallar. Ibland måste man bara älska vuxenlivet..

..en ovanligt tidig morgon, till att börja med. Mr X's mamma ringde halv sju och väckte oss i morse. Bilen skulle lämnas in klockan 8. Det är tamefan inte mänskligt, inte på en Måndag iallafall. 

Hur som helst, gick vi tillbaka. Det blev en lång promenad för Baloo direkt på morgonen. Nyvaken hund var inte så glad, dock inte surare än hans nyvakna matte ;)

Sen har jag mest legat i soffan och slöat. Pratat med min vapendragare Johanna i telefon och letat inspiration till bloggen. Den måste förnyas. Jag har redan fått abstinens.

Som ni kanske märker, har jag nu gett upp att skriva typ tre gånger i veckan och verkligen kämpa fram ett välskrivet episkt, framförallt roligt inlägg. Måste sänka garden lite, om ni förstår. Annars dör bloggen, och vem ska då fylla era nyfikna hjärnor? 

Just nu ligger jag i soffan, under ett täcke, helt osminkad och väntar på att mat ska serveras. Självklart kyckling. Med min spotifyplaylist från i helgen på nästan högsta volym. ÅH LYCKA :')

Jag  har fått problem med Telia. Mindre kul. Dem informerade inte om alla avgifter när jag tog abbonemanget för bredband, och nu menar dem att det inte går att avsluta abbonemanget för att jag inte ångrade beställningen inom 14 dagar. Ja men hallå, jag hade inget att ångra förrän jag fick fakturan där det klart och tydligt står andra summor än ni angivit. Hej reklamationsrätten, och kanske eventuellt hej jurist..

Ne, ska aldrig mer ta någon slags bindningstid och aldrig mer ha med Telia att göra iallafall. Inte bara detta med så kallade dolda avgifter jag syftar på. Det är tydligt populärt att ge ut olika svar på samma fråga bland annat..

Utöver det så gick studiebesöket bra, det verkade dock inte vara något för mig. Vet inte än, det kändes fel när jag satt där iallafall. Ska hur som helst på andra studiebesök innan jag bestämmer mig. Ska jag ta studielån och bli skuldsatt så vill jag faktiskt ha valt rätt också. 

Söka sommarjobb står som nästa sak att göra på dagens "To do list". Så det är väl bara att gå en promenad med hunden och sätta sig och finjustera mitt cv litegrann..

Okej, att jag inte bloggar på flera dagar, ibland veckor är ingenting nytt. Men att statistiken går neråt?! HALLÅ DET ÄR INTE OKEJ. Ni tycker alltså att jag ska behöva blogga för att ni ska läsa bloggen? Ni begär att jag ska anstränga mig?

HAHA åh, jag är så bra. ETT endaste litet seriöst inlägg och folk blir som gaalen. Men det är bra, jag menade trots allt det jag skrev. Ibland känner även jag att jag måste ge er något mer än min sjukt dryga sida!

Igår lekte jag med Baloo. Tyckte jag. Han slängde runt med sitt tuggben. Jag tog det i luften, han försökte genast få tillbaka det och så vidare. Tills det gick till den nivån att vi bråkade om tuggbenet. HAHA ja jag bråkade med min hund om ett tuggben. SÅ SMACK, satt hans tand i mitt finger. Aj aj, men jag stör inte vården i onödan! No way!

This is how to do my friends. 

• Om ni har en partner i närheten, grina lite. Ni får massvis med kramar och pussar, samt oftast ett "vad kan jag göra?" Hoho, ställ aldrig den frågan till mig i det tillståndet! (åååh, snäll du är.. hehe, hämta det, gör det, fixa det, hihi puss)
• skölj i ISKALLT vatten i 20 minuter.
• Torka, på med plåster klart.

Ni har nu sparat er minst 15 minuter väntetid i telefonkö till 1177, samt säkerligen sparat en onödig resa till Las Hospitalos. Nej jag har inte tagit stelkrampssprutäcklet. Ja jag lever, nej mitt finger är inte lila :-)

Och som vanligt, pappa & mamma kan lugna ner sig. Ni behöver inte ringa och fråga om jag lever. Vem annars uppdaterar bloggen? Pusss

 

True true :))

 

* OBSERVERA att det inte är mitt problem om ni inte förstår ironin i vissa saker. Kanske till och med gör en VLOG about that part? ;)

Jag måste ha slagit mitt egna iq-rekord idag. Jag har lyckats logga in på bloggen minst 10 gånger. Läst kommentarer, kollat statistiken, öppnat sidan "nytt inlägg" säkert 20 gånger.
Utan någon vidare framgång. Jag har ingen inspiration. Jag har ju ändå inte gjort något speciellt idag. Vad ska jag skriva då?


Nu vet ni säkerligen inte om detta, eftersom jag bytt blogg säkert hundra gånger så hänger inte många "gamla" läsare med tyvärr, men jag har alltså bloggat sedan 2007. Min första blogg startade jag för att få skriva av mig då mitt första riktiga förhållande tagit slut. För just då, i min värld - kunde man inte må sämre. Och jag var 100% säker på att döden skulle knacka på inom en snar framtid.

Självklart var det inte så. Jag överlevde. Och det är dagens heta ämne. Hur man överlever sorg och andra jobbiga saker här i livet. För mig är det rätt simpelt. Men har inte alltid varit det. Usch nej.

Ni kommer tycka att jag är tråkig nu, men det enda tipset jag har är att res er upp igen. Skyll inte ifrån er på tex killen. För det är inte hans problem, att du hänger kvar i det dåliga förhållandet eller hur? Älska dig själv istället, låt dig inte bli behandlad som skit. Det är alltid ens egna ansvar att ta hand om sig själv.
Lägg din tid på att umgås med dem som bryr sig om dig, sluta låtsas som att han/hon/den/det som sårar dig bryr sig. För visst, den personen kan också bry sig, men drar alldeles för mycket energi för att DU ska "tjäna" på att umgås med den personen eller hur? Och tar dem negativa delarna över, ja då är valet rätt simpelt i slutändan ändå.

Jag har slutat umgås med dem som får mig att må dåligt. Oavsett om det gäller en gammal kompis, en nära vän eller till och med någon man förlitat allting på. Det spelar ingen roll. Blodsband eller inte, en energitjuv är och förblir en sådan. Jag har dock inte hunnit komma hela vägen fram än, har vissa personer kvar som ger mig alldeles för mycket tårar istället för skratt. Sen finns det även dem personer som man ber ge sig av,  men som inte respekterar det. Det är inget man kan bry sig i om dem inte inser vad dem gör själva tyvärr.